I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn
السُّلامُ عَلَيک يَا أبوطالِب يا عَمّ وحامي الرَّسول
as-salam-o alayk ya Abu Talib(A) ya ‘amm wa hami ar-Rasool(S)
Frid vare över dig o Abu Talib(A) o Profetens(S) farbror och stöd
السَّلامُ عَلَيکِ يَا خَديجَة يَا أم المُؤمِنين
as-salam-o alayki ya Khadija(A) ya Umm al-mo’menin
Frid vare över dig o Khadija(A) o de troendes moder
När avgudadyrkarna i Mecka insåg att muta och hot, enstaka människors tortyr och deras andra försök inte bet på de människor som accepterat Profetens(S) kall och kommit att bli muslimer, trappade de upp våldet och tog till en ny taktik och började med massbestraffning och sanktioner mot muslimerna som deporterades till en dal som kom att kallas Shi’b Abu Talib(A). Där kom muslimerna att få hålla till i tre hela år under hård belägring och förtryckande sanktioner där de varken fick lämna dalen eller ha kontakt med omvärlden, bedriva handel eller skaffa förnödenheterna de behövde. Där fick de leva under extrema förhållanden och deras tro, övertygelse, tålamod och vilja sattes på prov i hela tre år och många lämnade inte dalen med livet i behåll. Profetens(S) farbror Abu Talib(A) som tagit hand om Profeten(S) sedan hans barndom och som varit ett stöd och skydd för Profeten(S) från Quraysh stammen samt Profetens(S) älskade hustru som var den första att tro på hans kall och som stöttade Profeten(S) steg för steg med allt hon hade, var två av de som avled till följd av de svåra förhållandena och återvände till deras Herre. Profeten(S) hade fått ta farväl av två av sina närmaste och därav blev året kallad för sorgens år. Detta pågick tills Gud i Sin Allmakt och Allvetande och Barmhärtighet fastställde befrielsen.
Även idag efterföljs, fördrivs, fängslas, torteras och dödas muslimer på alla håll och kanter utan att de självutnämnda försvararna av mänskliga rättigheter höjer ett ögonbryn eller ägnar en halvminut av sina nyhetssändningar åt att uppmärksamma de pågående förtrycket och massakrarna, så vida det inte tjänar den agendan förstås. Så medan muslimska människor kallblodigt slås ned och massakras i Bahrain, Saudiarabien, Yemen och Myanmar dagligen så ägnas dessa tusentals knappast någon uppmärksamhet medan situationen i Syrien är på allas agenda och lätt som en plätt vinner priset för det nyhetsämne som ges mest sändningstid. Fråga ställer sig själv; varför? Varför ägnas knappast någon tid åt situationen i Myanmar där människor massakras och fördrivs ur sin kjul till hem, eller folket i Yemen, Bahrain och Saudiarabien som i årtionden befunnit sig under marionettregimernas förtryck och vars rop på rättvisa slagits ner med brutalitet, eller Plestina, eller Irak, eller Afganistan, eller Pakistan, eller varför inte Kashmir, eller för all del det erupeiska och amerikanska folkets protester och uppror mot den förtryckande eliten?
Må Gud påskynda den väntade och efterlängtade befrielsen vid Hans älskade Profet(S) och Ahl al-Bait(A) och vid dessa heliga ögonblick av månaden Ramadan och låta det vara närmare än vi kan föreställa oss och vägleda och välsigna oss till att vara bland sanningsföljarna och den väntade frälsaren, Imam Mahdis(AJ) följe och vänner inshaAllah!
Underskatta inte effekten av duaa (åkallelse och bön) under dessa heliga stunder och be för påskyndandet av vår väntade Imams(AJ) efterlängtade och allt mer snara återkomst inshaAllah!
Inkludera oss i era böner kära syskon
